SLA:s historia

Från baronklubb till modern arbetsgivarorganisation

Det började på godsen i Skåne för mer än 100 år sedan. I dag är Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA, rikstäckande och har 4 000 medlemmar med 30 000 anställda.

Redan 1904 bildades Skånska Landtmännens Arbetsgifvareförening i samband med att lantarbetarna hade börjat organisera sig fackligt och konflikter hade brutit ut på några storgods i regionen. Även på andra håll i landet bildades arbetsgivareföreningar under 1900-talets första decennium.

1919 träffades det första riksomfattande kollektivavtalet. Det blev inledningen till en ny fas i SLA:s historia. Föreningen omorganiserades och bildade Svenska Lantarbetsgivarnas Centralförening. Ett formellt kansli upprättades och en VD anställdes.

Föreningen Skogsarbeten bildades 1927. Skogsarbeten var en självständig organisation som representerade industriskogsbruket i Norrland och Dalarna. Vid denna tid hade Centralföreningen redan medverkat vid träffandet av flera lokala skogsavtal för medlemmar som även ägde skog. 1937 bildades en särskild skogssektion inom Centralföreningen. Samma år bytte föreningen namn till Svenska Lantarbetsgivareorganisationen (SLA).

Svenska Trädgårdsarbetsgivareföreningen, STA, bildades 1931 med Centralföreningens hjälp. 1949 anslöts den till SLA:s huvudorganisation och SLA fick sin trädgårdssektion.

1964 ändrade huvudorganisationen namn till Skogs- och Lantarbetsgivareföreningen. 1976, i samband med sammanslagningen med Föreningen Skogsbrukets Arbetsgivare, fick SLA sitt nuvarande namn Skogs- och lantarbetsgivareförbundet.

Idag är SLA en modern arbetsgivarorganisation med 4 000 medlemsföretag spridda över hela landet. Medlemsföretagen har sammanlagt nära 30 000 anställda.